En av de största bovarna när det kommer till människors olycka skulle jag vilja påstå är jämförelse. Vi envisas med att ständigt och jämt jämföra oss med alla andra. Jämfört med andra kommer vi aldrig att bli tillräckligt snygga, framgångsrika, populära, beundrade eller förmögna. Inte heller kommer vi få sörja ordentligt då det alltid kommer att finnas någon som har det sämre, är fulare, fattigare eller mindre omtyckt än jag.
Jag blåser mig själv på min lycka när jag jämför mig och mitt liv med andra. Mitt liv är mitt och jag bör utgå från vad som får mig att ticka, pirra och hoppa jämfota – inte vad andra gör, tycker eller presterar. För det är dömt att misslyckas.
Var och en av oss är född med oanade krafter och förmågor. Sammansättningen av dina krafter och förmågor tillsammans med dina erfarenheter, din kunskap inom olika områden och alla andra faktorer som de facto utgör just dig – gör dig fullkomligt unik. Och är du unik – hur kan du då ens komma på tanken att jämföra dig med någon annan?
När vi talar om krafter, förmågor, framgång och förändring av världen kommer vi osökt in på saker vi kan ta på, mäta eller räkna. Namn som Steve Jobs, Ingvar Kamprad och Ghandi kommer ofta på tal.
Mitt bidrag till världen mäts alltså utifrån faktorer som passar in på ett modernt, västerländsk konsumtionssamhälle. Kan jag skapa enorma förmögenheter, elektroniska pryttlar som folk blir beroende av eller säga kloka saker som andra kan ta efter räknas jag som framgångsrik – som lyckad.
Men vem har egentligen sagt att man skall mätas utifrån konsumtionssamhällets normer? Om man tänker efter – är inte det egentligen en ganska så skev mätsticka? Starkast, rikast, snyggast, smalast vinner – låter det som en bra plan? Som en bra mall?
En elev till mig sa en gång att han önskade att han kunde bidra till världen på samma sätt som Steve Jobs gjort. Really? frågade jag. Och vad har Steve Jobs gjort? Skapat pryttlar vi egentligen inte behöver. Elektroniska saker som distanserar oss från varandra snarare än för oss närmare varandra. Försök räkna ut ur miljöperspektiv hur tillverkningen (och skrotningen) av alla miljarder iPhones, iPads och iPod påverkat vår miljö.
Är du fortfarande religiöst övertygad om att Steve Jobs bidragit till en bättre värld? Hur mår hans barn? Hur lämnade han människorna närmast honom efter sig? I bättre, samma eller sämre skick än innan han kom dit?
Så mätt i ett modernt tidevarv där det ytliga väger tyngre än allt annat verkar det som att du inte besitter några superkrafter alls. Du är ganska betydelselös och försumbar om man tänker efter.
Men om vi byter glasögon en sekund och ser bortom prylar, pengar, makt och annat trams som egot värderat så högt, vad har vi då kvar – och hur bidrar du till det?
Om livet är en stor picknick – vad har du med dig att bjuda på? Jo, sammansättningen av alla dina förmågor, kunskaper och erfarenheter samlat i en person, en kropp och ett sinne. Viljan att påverka andra positivt, få bidra och vara till nytta för samhället i stort och alla som bor där.
Det gör dig unik och det är dina oanade förmågor och krafter. Allt det som inte mäts eller ens kan mätas som en del av landets BNP.
Så när du ställer dig frågan ”Vad är mitt syfte här i världen?” ska du besvara den frågan utifrån ett allmänmänskligt perspektiv – inte ur ett BNP perspektiv. För behöver vi fler som tillverkar cyklar, toapapper eller TV-apparater? Behöver vi fler som administrerar samhällsapparaten? Fler som säljer handväskor för 20 000 kr/st eller fler som skapar reklam för produkter vi egentligen inte behöver?
Svaret är rätt givet – nej. Den kvoten är typ mer än fylld. Så om du istället funderar på vad ditt bidrag är bortom allt det förgängliga så blir det plötsligt mycket lättare att se att du är unik och att du har en makalös massa att bjuda på – om du bara tillåter dig att se – och vara – det mirakel du egentligen är.
Ha nu en fin söndag och bjud på det du har att bjuda på. Vad det än är – för det är exakt det som ger mening åt just ditt liv. Vare sig det är att baka en kaka, le åt folk eller säga ett vänligt ord till en främling på gatan. Vare sig du kan glädja en enda person i din närhet, lyssna utan att döma eller sy en fin gardin.
Allt räknas om du bara vågar byta glasögon.
Klicka gärna på GILLA om du gillade inlägget;